Vad ska man säga, jetlag och kulturchock. Ytterligare en gång poängterar jag att tankarna svindlar och erfarenheterna haglar. Idag vill jag ingenting göra, jag vill bara vara "hemma" hänga på nätet och skriva. Jag behöver ventilera, få ur mig så mycket jag bara kan- göra en backup av allt som finns inom mig. Jag gör en Elli och skriver på en bok, eller bok och bok..jag vet inte vad det är, och egentligen är det två projekt för det ena är på svenska och det andra är på engelska. Dessutom kommer det en del poesi flytande ur mitt inre, vi får se vad det blir av det i slutändan.

Idag sitter jag inomhus och tar det lugnt. Det behövs. Jag har matat fiskarna i dammen tillsammans med Joanna, dottern till min host. Hon är 6 och full av energi. Jag spenderar mycket tid framför datorn- mest för att jag kan och för att vi har wi- fi - sweeeeeet - duuuuude.... Det är konstigt hur lycklig man kan bli av en bra internetuppkoppling!

Just nu pendlar jag mellan lugnet hemma och lugnet borta. Jag längtar hem till det som är mitt och alla nära och kära, att kunna bete sig precis hur man vill i sin egen lägenhet är en underskattad sysselsättning. Just nu regnar det ute, det är första gången sen jag åkte från Sverige som jag ser regn. Kanske är det därför jag tänker på hur det är hemma. Jag har det oförskämt bra, men ändå är jag inte nöjd. När ska jag lära mig? När ska jag känna mig lugn, när ska alla freakiga känslor lägga sig och jag bara kunna njuta av nuet. Korta stunder lyckas jag med mitt mission, men sen trillar jag dit i tanketräsket och tankar som drar med sig lite för mycket negativ energi för att jag ska vara helt ok med det.

Jag känner det som om jag inte kan lösgöra mig från mina fördomar med jante i spetsen. Hemma har jag en del projekt och saker som jag vill göra, tex måla om i vardagsrummet, kanske flytta till ett hus, gå en språkkurs, rensa förråden och skaffa en platt-tv.. Allt detta hör till den person jag är när jag är hemma. Nu känns det så jäkla långsökt att ha en platt-tv eller måla om i vardagsrummet. Varför skulle jag öda tid på nåt sånt och behöver jag verkligen alla prylar och projekt? Har jag inte alla dessa grejer, bara för att jag värdesätter det jag åstadkommer snarare än det jag är? Kanske är det dags att inte göra ett skit, å bara njuta lite? Äsch jag vet inte.
Här behöver jag släppa detta, mest för att kunna just njuta - varför ska man behöva åstadkomma för att anse sig ok? Varför ska man alltid prata om vad man gjort på jobbet eller vad man jobbar med, eller vad man har för projekt, jag är less på det. Jag är less på att jag är en del av den mentaliteten. Jag slits mellan den vardag som verkar vettig när jag är hemma i Sverige och den potentiella verklighet som lurar runt hörnet ute i världen. Det finns så många sett att leva sitt liv på och jag vill så gärna känna att jag väljer det som faktiskt känns rätt. Det som gör mig nipprig är bara det att jag fan inte vet vad som känns rätt- min magkänsla visar sig ibland men försvinner lika snabbt som en skrämd räv. Jag är otålig.. farao.. borde jobba på det antar jag...Till viss del vill jag ju ha ett "svensson liv" med villa, vovvarna, barn och bil.. men sen i mitt andra jag känner jag bara avsmak och vill fly och bo på en ö ute i söderhavet och dyka och käka mango hela dagarna.(Något överdrivet kanske) men jag tror ni förstår poängen. Jag ledsnar så kapitalt på mig själv när jag hamnar snett i tankebanorna och tänker att "bara jag inte väljer fel" -Jag menar vad kunde gå fel? - Jag har ju ingen aning om hur det skulle gå om jag gjort annorlunda; och det går ju absolut inte att lägga in värderingar i det och påstå att det ena vore bättre än det andra- eftersom det aldrig går att veta i efterhand. Slutsats= slöseri med tid och jävligt onödigt. Nu ska jag försöka att tänka om istället och lyssna inåt och koppla bort oron i hjärnan för ett tag.

- nedkoppling sker -

Jag visste väl i och för sig att allt detta skulle inträffa och förmodligen betyder det bara att jag behöver gå igenom det, förr eller senare... So I guess, better sooner than later right?

Idag har jag köpt ett par nya flip flops, det behövdes verkligen. Det blev ett par blå, billiga och enkla. Får se hur länge de håller. Joanna vill gärna gå ner och bada i poolen, men jag sa nej eftersom det regnar. Förhoppningsvis kan vi bada imorgon, om jag nu kan stanna här - vilket jag hoppas.