Jag och Kuni
Chilli på marknaden
Jag chillar på en bänk i KK's största shoppingmall
Idag har det japanska folket röstat fram oppositionen med en jordskredsseger. Min host Kuni skyndade sig hem för att kunna se nyheterna och valresultatet. Jag var mest fascinerad över vinnarna som grät och tackade folket, precis så japanskt som mina fördomar höll för sant. Det är spännande att tillbringa tiden med folk från olika kulturer och med olika traditioner. Kuni är väldigt artig och försynt och han motsvarar precis min bild av en japansk person. Först skrev jag japansk man, men jag insåg snabbt att jag inte alls ser honom utifrån kön. Det finns nåt väldigt asexuellt över asiater, eller kanske är det framförallt de asiatiska männen som jag menar, jag vet inte vad det är som får mig att säga det, kanske är det att jag är kvinna och upplever männen som något feminina i sina drag och sina, i vissa fall, bräckliga kroppssbyggnad. Möjligen har det också att göra med att de upplever mig som väldigt lång och kraftig (eller som min förra hosts dotter Joeanne uttryckte det "You look like a man, very big arms - and you don't sing nice like mummy" ) Kanske är det dualiteten igen - eller snarare dikotomin som spelar mig ett spratt. Det vill säga, jag upplever männen som asexuella eftersom de inte motsvarar min förväntan på motsats? Hmm, hur är det i så fall om man är gay? hmmm, måste fundera mer på detta tror jag.. får återkomma med närmare tankar senare.
Just nu sitter vi hemma efter att ha handlat på ett stort shoppingcenter tillsammans med ungefär en miljard malayer. Jag har adopterat en ny matvana och köpte tonfisk och citron som jag tänker äta på bröd- tack Ghassab för det enkla matreceptet. Vi stannade också på fruktmarknaden och där köpte jag mango, rambutan och citroner. Det var en vacker marknad och mycket människor i rörelse. Ensam är man aldrig här. KK har en befolkning på ca 400.000 + invånare och är alltså i befolkning räknat nästan dubbelt så stort som Uppsala, det är svårt att tänka sig eftersom det räknas som en liten stad här. Idag kom Anouk hit också, en CS tjej som kommer från Holland och som ska resa i 5 veckor runt borneo, bali etc. Hon är helschysst och Kuni hostar henne också, så vi bor ihop. Imorgon ska hon bestiga Mt Kinabalu och vi var och letade strumpor till henne imorse. Jag köpte ett par nya teva flippisar, sjukt bra för min stackars fot. 40kr tyckte jag var ett ok pris, för ett par flippisar som kostar 400kr hemma.
Maten är också billig och idag käkade vi på ett hak vid vattnet, till ljudet av vågornas inrullande och lukten av saltvatten och till viss del sopor, åt jag Nasi Goreng med seafood och wokade grönsaker och drack ice tea, till det fasila priset av 26 kr. En mycket bra middag i min mening.
Imorgon ska jag genomgå EFR dvs nästa steg för att kunna ta min Rescue diver. Lite irriterande är det dock att jag inte gjorde det på skolan hemma, eftersom det hade varit gratis. Men det han jag inte med i våras och om jag ska göra Rescue Diver så måste jag ju ha det, så det är inte så mycket att grubbla över. På torsdag sticker jag till Sandakan och 4 dagar i djungeln, efter det sticker jag till Semporna för att dyka på öarna. min förhoppning är att jag kanske ska kunna göra min Rescue Diver där.
Nu ska jag snart gå och lägga mig, men vi hörs snart igen....
